Grattis!

Dagens stora utmaning, Stockholm Marathon, blev en total arrangörssuccé i det vackra vädret. Bland deltagarna märktes bland många andra min före detta adept i basket, Camilla Holgersson från Arvika.

Grattis, Camilla, till en stark prestation.

Camilla satsar både på basket, nyckelspelare Arvikas framgångsrika lag i Söderettan, och långdistanslöpning med hjälp av förre förbundskaptenen i friidrott, Ulf Karlsson. Kombinationen av sporter är dock inte så bra, i alla fall inte om man vill utvecklas maximalt i båda två.

Basket är en sport som kräver mycket anaerob kapacitet, många ansträngningar på nära maxnivå under kort tid. Knappa 200 st på i genomsnitt 1,5-2 sekunder enligt en ny undersökning gjord på basketspelare på elitnivå.

Långdistanslöpning innehåller, om man räknar bort eventuella spurter, endast krav på aerob förmåga.

Därför motverkar de varandra när det gäller träningsupplägg.

Kommande säsong möter vi, Malbas damer, Camillas lag i Söderettan och det gör mig ingenting om hennes fokus fortfarande ligger på långdistansträning.

Mitt syfte med detta blogginlägg är inte att ge förslag på träningsupplägg för Camilla Holgersson. Jag tror det viktigaste för henne är att hitta nya utmaningar i idrottslivet.

Däremot vill jag skapa lite debatt kring vikten av att utgå från de arbetskrav som finns inom respektive idrott. Först måste man vara medveten om denna arbetskravprofil. Därefter skapar man en kapacitetsprofil för sina adepter. Dessa två profiler bör alltid ligga till grund för träningsplaneringen.


Medier skriver: AB DN SvD